NO uppgift

5. Varför har vi olika årstider?

Varför vi har olika årstider beror på att jordaxeln lutar i förhållande till jordens bana runt solen. Samtidigt som jorden rör sig runt solen så roterar sig den även runt sin egen axel som lutar. På grund av denna lutning så turas det norra och södra halvklotet om att vara riktad mot solen. Nordpolen är på jordens ovansida men inte rakt upp utom lite åt sidan. När jorden är på den högra delen av sitt varv får den norra delen av jordklotet mer sol än den södra. Då är det alltså sommar på det norra och vinter på det södra. Att jordklotet är snett gör även att det är höst och vår. Om det inte fanns höst och vår så skulle det inte kunna finnas nått liv eftersom att inget liv skulle kunna anpassa säg om det gick från sommar till vinter bara sådär.

6. Vad beror dygnets längd på?

Samtidigt som jorden roterar runt solen så roterar jorden även runt sin egen axel. Det är på grund av den rotationen vi får dag och natt. Det tar 24 timmar för jorden att rotera ett varv runt sig själv. Men längden på dygnet kan variera lite. Dagen är längst vid sommarsolståndet och kortats vid vintersolståndet. Dagens längd ändras snabbast kring höst och vårjämmning och långsammast vid jul och midsommar när det ”vänder”. Norr om polcirkeln finns det en period mitt i vintern då det inte blir någon dag.

9. Förklara vad som händer vid en månförmörkelse?

Månförmörkelse inträffar när solen, jorden och månen ligger i rad, med jorden i mitten. Jordens skugga träffar månen som då blir förmörkad. Helt eller delvis. Om jorden under någon tid skuggar hela månen från direkt solljus inträffar total månförmörkelse. Månförmörkelse kan bara inträffa när det är fullmåne

10. Varför blir det ebb och flod?

Tidvatten/ebb och flod beror på månens dragningskraft. Det fungerar ungefär såhär. Månens dragningskraft påverkar vattnet i haven. Vattnet på månens sida är närmare och påverkas av en större kraft än jorden i genomsnitt. Et dras därför mera mot månen. Det blir flod. Vattnet på motsatta sida är längre bort från månen och påverkas av en mindre kraft än jorden i genomsnitt. Där blir det även flod eftersom vattnet släpps iväg lite längre bort från månen.

 När jorden roterar blir det ebb på platser som haft flod osv.

14. Vad en solförmörkelse är för något?

Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och ligger i en rät linje. När en solförmörkelse är total täcker månen hela solskivan, så att solens strålar skyms. Då blir solen helt eller delvis skymd för oss här på jorden. Att månen kan täcka solen är en kosmisk slump. Solens diameter är 400 gånger större än månen, men avståndet är också 400 gånger större. Så från jorden ser månen och solen ut att ha samma storlek. Hade månen bara varit lite mindre hade en total solförmörkelse aldrig kunnat ske.

                                                                                      

Franska uppgift

2 aimer =  J'aime faire du ski de fond,  J'aime écouter de la musique

2 détester = Je déteste bricoler, Je déteste  pêcher

2 náimer pas = Je  n'aime pas manger chili con carne, Je n'aime pas jouer au foot.

Franska:diagramm

Nois  loisirs

Greta fais parfois du ski
Agnes vas parfois au cinéma
Ellen surfes sur internet tous les jours
Lina ne regardes jamais des séries

Franska uppgift

Voici Cara Delevinge.  Elle a 23 ans. Cara Delevinge est une modéle est trice. Elle porte un jean noir collant, une toile blanche libre, un bonnet rouge, une paire lunettes bleu, des chaussures bleu et noir aussi un sac orange

.

Ordlista

Materia: Nästan allt man ser omkring sig. Allting som består av något.

Atomer: Allt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen som oftast har består av atomer.  Det finns bara ca 100 olika sorters atomer men dom kan kombineras på väldigt många sätt och bygger på så vis upp alla ämnen. Man kan säga att dom är som små byggstenar.

Molekyler: Det är atomer som bygger upp allting men atomerna är vanligvits inte fria utan är i grupper som kallas molekyler. Varje molekyl innehåller minst två atomer.

Lösning: I en lösning så är det ett/flera ämnen som är jämt utspridda i ett lösningsmedel. En blandning av två eller flera ämnen. Tex  saltvatten.

Absoluta nollpunkten: Det är den teoretiska lägsta temperaturen som går att uppnå. Där så slutar atomerna/molekylerna att sluta vibrera.

Fast form, flytande form, gasform: Nästa allt har tre former. Man kan även kalla det faser eller aggregationsformer. I fast fas/fastform så ligger atomerna/molekylerna helt stilla. Dom kan vibrera lite men varje molekyl är tätt packad i ett mönster. Varje molekyl har sin bestämda plats. Tex sten och plast. Flytande form/ Vätskefas: I ämnen som är i flytande form så är atomerna knappt ihop och är huller om buller. Tex vatten, bensin, matolja. I Gasfas/Gasform så är byggstenarna knappt ihop och flyger åt vilket håll det vill. Tex vatten ånga mm.

Fysikalisk förändring: När en fysikalisk förändring sker så övergår ett ämne från en form till en annan, fast det är fortfarande samma ämne. Tex is som smälter.

Kemisk reaktion:  En kemisk reaktion är när ett eller några ämnen omvandlas till ett eller flera andra ämnen.

Grundämne – Ett ämne som består av bara ett slags atomer. Tex guld (Au), kväve (N) och syre (O).

Kemisk förening: Ett ämne som är sammansatt av ett eller flera atomslag

Kemiskt tecken: Det kemiska tecknet består av en eller flera bokstäver som oftast är en förkortning på ämnets latinska namn. Tex Au(guld), Ag(silver) och O (syre)

Filtrering: Metoden att avskilja fasta partiklar ur en vätska eller gas genom att pressa vätskan eller gasen genom tex ett filter eller filtermedel, och på filtrets yta så fastnar partiklarna.                             

Dekantering: När tex slammet från akvariet sjunkit till botten så man häller över vattnet i ett annat kärl.

Kromatografi: Ett sätt att skilja färgade ämnen i en lösning med hjälp av papper. Man utnyttjar att ämne i lösningen sugs uppåt olika snabbt på filterpapper. Det blir då typ färgränder som går upp pappret.

Destillation: Metod som gör att man kan separera ämnen med olika kok punkter från varandra. Ändvänds tex när man tar fram råolja.